Faylinn

Inte ens mjölk?!

Publicerad 2014-05-04 16:51:00 i Djurrätt,

Det här med att dricka mjölk sitter så hårt inrotat i människor att en många gånger framstår som helt knäpp som väljer bort mjölkprodukter.
 
"Men man måste ju mjölka kossan, annars får den ju ont!"
 
Ju längre tiden går och ju mer jag reflerkterar över det, desto mer absurt framstår mjölkdrickandet för mig. Kor producerar, precis som alla andra däggdjur, mjölk för att föda sin avkomma.
Ser jag ut som en kalv? Gör du? Varför tror människor att mjölk är något livsnödvändigt, när vi inte ens tillhör samma art. Jag drack modersmjölk som spädbarn, som vuxen människa finns det absolut ingen anledning för mig att dricka mjölk. Särskilt inte från en ko.
 
Kor är avlade för att producera stora mängder mjölk och kalven tas från modern redan efter ett eller i bästa (sämsta?) fall några dygn. Det är så grymt att jag inte ens vill tänka på det. Jag och många andra har blivit helt hjärntvättade från tidig ålder med att det är så otroligt naturligt att dricka mjölk och att om man inte mjölkar kossan får den ont och det vore djurplågeri. Det sistnämda stämmer absolut, men om man inte tog kalven ifrån sin mor hade problemet varit löst. För hur galet det än låter, så krävs det en kalv för att kon ska producera mjölk (helt crazy I know!). 
 
Hade det varit något annat husdjur man talat om, som t ex en hund, skulle de flesta anse att det var djurplågeri att man tog valparna från mamman efter ett par dygn, bara för att vi människor anser oss ha mer rätt till modersmjölken. 
 
Det anses även konstigt av många i Sverige att amma sitt barn längre än 1-1½ år (låter helt sjukt i mina öron, amma så länge ni och ungen vill), men att sedan gå över till att ge barnet modersmjölk från en ko, det är helt naturligt!
 
Jag vet att det här är provocerande för vi lever i ett samhälle där mjölkdrickandet är norm, just därför tycker jag att det är extra viktigt att reflektera över våra vanor och kanske någonstans inse att bara för att man "alltid" gjort på ett sätt, så behöver det inte vara det bästa alternativet.
 
Bild från Wikipedia.

En månad

Publicerad 2014-01-15 22:35:00 i Djurrätt, Mat!, Vardagstankar,

 
Det har nu gått en månad sedan jag valde att utesluta ägg och mjölk ur min diet. Än så länge tycker jag att det fungerar väldigt bra! Det enda jag verkligen saknar är ostbågar. Men jag kompenserar det med att äta Estrellas pepparchips istället.
 
Utöver det var jag ikväll dum nog att se en video om hur illa australiensiska får behandlas och fick springa halvvägs till toan för att middagen var på väg upp. Jag blir verkligen bara känsligare med åren och borde veta bättre än att titta på videoklipp om plågade djur. 

Ett aktivt val

Publicerad 2013-12-15 12:54:00 i Djurrätt, Sandra,

Sedan jag skrev inlägget om att jag slutat äta fisk har tanken på vegansk kost gnagt i mitt sinne varje dag. 
Är det egentligen en så stor uppoffring? Jag är ju redan laktosintolerant så att sluta med mjölkprodukter känns inte som en sån big deal, snarare tvärtom, nu får jag en anledning att inte äta den där bakelsen eller maträtten som ger mig ont i magen. Och varje gång jag köper ett paket ägg tänker jag på de stackars hönsen som trängs i jättestora illaluktande salar och på tuppkycklingarna som mals ned levande för att de inte värper ägg.
 
Det gör ont i mig. Det är därför jag nu väljer att sluta äta animalier. Jag kan inte med gott samvete äta mjölkprodukter när jag vet att kalven tas från kon bara ett par dagar efter födseln. Tänk er själva att bli bestulen på sitt barn så tidigt. Man inseminerar kor en gång om året för att de ska fortsätta ge mjölk, mjölk som är ämnad för dennes kalv.
 
Djur är individer och har känslor, det vet alla som ägt ett husdjur. Kor, grisar och höns, alla är de kännande varelser. Vissa människor kan koppla bort det här och säga "Jag bryr mig inte, kött är gott". Det får stå för dem. Jag kan inte göra det när jag gråter av att se och läsa om hur djuren behandlas på svenska gårdar.
 
För er som i förskräckelse undrar om jag nu kommer att dö av undernäring och bristsjukdomar så kan jag trösta er med att jag är väl insatt i vad det innebär att äta veganskt. Troligtvis kommer jag äta bättre och mer varierat nu än vad jag gjort de senaste åren, då det krävs lite mer engagemang och större variation i matlagningen för att få i sig allt kroppen behöver. 
 
Lägg den oron på djuren istället.

Om

Min profilbild

Sandra

Mitt namn är Sandra och jag är en norrbottning bosatt i Stockholm. Jag bloggar om min vardag, konst i olika former, djur, skönhet och helvegetarisk/vegansk kost.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela